Göteborgs Skrivarsällskap, GSS, bildades formellt 1987 men de första mötena ägde rum våren 1985 i en studiecirkel i ABF:s regi i en ”nollad-cirkel” utan betald cirkelledare.
Efter Mias första år som ordförande, blev Bengt Lofter ordförande i två omgångar och han är och har varit GSS revisor i flera år.

Författaren Lars Hesslind blev den första externa kraften, han gav konkreta skrivtips, gå nära och känn in detaljerna, finn en personlig ton och kom ihåg att händelserna är motorn i berättelsen!
Redan första året utgavs en antologi i A-4format.

I årsskriften 1987-88 fanns foton på några av medlemmarna, foton på tidningsartiklar, egna texter, en kort beskrivning av en av deltagarnas bakgrund, aforismer och dikter på engelska. Årsskriften hade en fjäderpenna på framsidan.
1988/89 hade bidragen liten text i antologin, mycket prosa, små trevliga rutor där medlemmar beskrev sitt förhållande till skrivandet och även verksamhetsberättelsen fanns med. Det var ett medlemsblad snarare än en antologi trots mycket text. Det känns som att organisationen redan funnit sin form under takåsen på Hvitfeldtsplatsen och GSS genomförde en helgkurs på Löftadalens Folkhögskola.

Redan från start hade GSS en cafékväll sista fredagen i varje månad, där man läste upp egna och andras texter och redan från början prövade man en responsgrupp där de som deltog och ville ha aktiv feedback på sina texter fick det. Responsgruppen bearbetade både poesi och prosa men med åren tog poesin överhanden.
Under de många åren med GSS har vi inte hittat en perfekt fungerande grupp för prosaister, det måste finnas något skäl. Gunnar Holmertz har försökt i flera omgångar.

GSS gav tidigt ut informationsbladet ”Byrålådan” som togs fram av Gunnar Andersson, Torbjörn Martinsson och Gunilla Greife. Byrålådan uppvisade ett brett spektrum av egna texter och GSS aktiviteter. Den var i A-4format, hade gärna en surrealistisk framsida, foton, korta artiklar, teckningar och minimanus som försöksballonger. I 1995 års upplaga finns både årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelse och man informerar om att Namndar Nassers diktsamling ”En resa utmed flyktingens gångna väg” är utgiven!
Gunnar Holmertz, en trägen prosaist, gör reklam för ”Responsgruppen” som idé och hur man kan arbeta praktiskt.

Den ambitiösa tidskriften ”Öppen scen” var ett projekt som startades några år senare. Man vände sig till hela Sverige dvs. till dem som var tillräckligt bra skrivare någonstans i Sverige. De kunde alla få in sina alster införda i hård konkurrens. Kvaliteten på bilderna i Öppen scen var hög. Det blev en oväntat hård kamp kring vem som skulle stå för utgivningen av Öppen scen där Namndar Nasser slutligen fick utgivaransvaret genom omröstning i GSS.

Flera fullmatade skrivarhelger genomfördes de första åren med externa lärare t.ex. utanför Alingsås med journalistläraren Stig-Göran Gustafsson. Vid ett annat tillfälle lade Marie Hermansson upp en kompakt svettig helg i våra lokaler i Latinläroverkets vindsvåning med kopior på allt som skrevs och skrivuppgifter som skulle redovisas nästa dag.

Vi har varit i en mängd lokaler. En spännande plats var ovan nämnda vindsvåning på Hvitfeldtsplatsen som idag tillhör universitets Pedagogen. Nattlivet runt husknuten var hårdkokt à la Raymond Chandler och svaga jazztoner hördes från källaren i bästa film-noirstil. Vi samarbetade med ABF och får fortfarande information om deras författarmöten och föreläsningar.

Vi införde tidigt en årlig tävling i prosa och poesi med diplom och bokpriser, gärna från egna överskottslager eller från bokreor i Exercishuset på Heden. Bidragen till tävlingarna har varit ocensurerade och i många år har vi haft de vinnande bidragen i gällande års antologi. Vi valde tidigt att ha teman för prosabidragen t.ex. Erotik, Under ytan, Hetta, Ingen panik, Nära ögat5, Sanningens ögonblick och Utan skyddsnät. I praktiken har det varit svårt att bedöma om texterna följt årets tema och det viktigaste har nog varit att få in bra och intressanta bidrag. Tendensen har varit allt färre inskickade bidrag de allra senaste åren. 2011 kommer vi erbjuda ett penningpris större än det berömda Goncourtpriset som ges till författaren av årets bästa franska roman!

De första tio åren med GSS var högaktiva med många fester. Det blev resor till Danmark 1990 med en tömd flaska Hof på framsidan av alstret ”Skagenskrivarna” med texten ”havet är blått eller grått”. Innehållet var ett rejält manus med dialog i ”Ett gräl i två akter”. Det blev ett kollektivverk som skulle vara roligt att pröva på igen eftersom sådana är få till antalet.
Åren 1990-1993 hade den årliga antologin fortfarande A4format, vit plastspiral i ryggen, enkel att bläddra i och läsvänlig men kompendiekänslan var påtaglig. På framsidan av 1992 och 1993 års antologier finner vi en gammaldags men vibrerande skrivmaskin, vi har lämnat fjäderpennan och datorerna väntar i kulissen.
1992 firade vi 5-årsjubileum med 83 sidor, två enkla teckningar och Tomas Lindelöw är ordförande. Antologin har sektionerna: dikter, noveller, Skagenskrivarna, novelltävling och Backspegeln.
Eva Lindgren hade ett till en början rimmat poem ”Eftertanke 91”. Poemet slutar med ”Tiden faller över mig. I en aldrig sinande ström störtar sig tidsmassorna över mig i form av erfarenheter som skulle erodera den starkaste Petrus till människogrus”.

Vi åkte till vackra steniga Prag 1995 och mäktiga caféfyllda Budapest 1996 under ordförande Lena Gustafsson.
GSS ordnade skrivarkurser bl.a. på Wendelsbergs Folkhögskola, övernattning och mer fest. Där fanns historikern och deltidsarkeologen Per Persson som hållit föreläsningar och genomfört stadsguideturer för GSS och andra grupper under de senaste tio åren.

Förläggaren Tomas Lindelöw var aktiv under en mängd år med sitt förlag på Bok & Biblioteksmässan. Poeten Eva Lindgren, hon med ”människogrus”, skrev gärna på spanska och gör det fortfarande.
Henning Enedals, "Prins av blodet", gavs ut postumt. I arbetet efter Hennings död möttes Christian Lanciai, (kassör och redaktör för GSS antologi från 2003, även redaktör och skribent i tidskriften Fritänkaren mellan de många resorna till Asien) och poeten Johan Drejare, blivande ordförande med en egen ledarstil. De ordnade så att Hennings bok fortsatte att säljas på Bok & Biblioteksmässan.

Galleri Maneten på Karl Gustafsgatan var vår mötesplats under några år. Utbudet inom GSS och kravet på aktiviteter blev allt högre och tömde sakta kraften hos medlemmarna, och under något år diskuterades att lägga ner föreningen. En höjning av medelåldern i föreningen hade påbörjats och bromsade den rullande stenen, aktiviteterna blev färre och mindre dramatiska men föreningen överlevde. Det kom nya medlemmar som inte alla var aktiva skrivare som trivdes i atmosfären på fredagskvällarna. Man ville umgås med människor som läste mycket och brottades med det egna författarskapet och skrivaridentiteten som ofta hade positiva sociala konsekvenser. Folk är intresserade av skrivare!

En tid huserade vi i ”Oceanen” på Stigbergstorget med en liten scen, stor länstol och full koncentration från publiken. Huset ligger nära det Gathenhielmska vackra grå trähuset. Efter Oceanen hade vi varierande tillgång till en scen i Folkets Hus på Järntorget. C-G Haglund ordnade den kontakten och själv arbetade han ideellt i ett antikvariat med socialistisk inriktning runt hörnet i Folkets Hus. C-G som var matematiklärare, var även revisor under flera år i GSS. Det kändes bra att gå över Olof Palmes Plats in i teaterns pampiga entré men det inspirerade inte till fler teatermanus.

År 2000 fick vi perfekta ljusa lokaler på Frivilligcentralen Oscar på Linnégatan i Hagabiohuset (Victoriahuset) och vi finns där sedan dess. En mer central lokal är Oscars är svår att finna och vi har tillgång till ett stort kök, kyl och diskmaskin. Linnégatans liv och ljud sprider sin stämning in i lokalen och medlemmar i frivilligcentralens konstkurser sätter upp sina verk på väggarna.
Frivilligcentralen är ett kulturhus i miniatyr och det finns ca tio stycken i Göteborg.

Jan Khouback som är aktiv i GSS, inte minst under Kulturnatta, ordnade kontakten med Oscars. Jan har regisserat, är en skicklig estradör och konferencier, arrangerar musik i studion i hemmet och skickar bidrag till Melodifestivalen. Jan Khouback, som är ett ”nomme de plume” dvs. antaget författarnamn, skrev under några år på en följetong på Internet. Följetongen grundades på en kvinnlig musikgrupp som funnits IRL dvs "in real life" i Amerika. Det blev internetsåpan ”Baby Jane and the Rockabyes”, länge ett stadigt inslag på våra fredagskvällar. Hur skulle det gå för tjejerna och den driftige managern ?

GSS möts fortfarande den sista fredagen i varje månad i frivilligcentralens lokaler Kvällarna är navet för vår verksamhet och vi samarbetar med Sensus men är kulturellt och religiöst fristående. Vi läser upp egna och andras texter, har ett trevligt café och avstår från öppen kritik för att alla skall våga framföra sina texter. Den inriktningen har funnits från början och av samma skäl.
Med åren har våra naturliga estradörer och livsresenärer skjutit till berättelser ur sina liv.
Vi har uppträtt på bibliotek och kulturhus när det funnits personligt mod och tillräckligt bra texter.
Siv Gölin har uppträtt vid flera tillfällen på tävlingen Poetry Slam med sina kluriga berättande poem.

Vi gör ett sommaruppehåll för fredagskvällarna men ses varannan lördag jämna veckor klockan 11.00 under de allt varmare somrarna på Jacob´s Café i Haga. Det är vårt stamcafé sedan 11 juli 1998 vilket bekräftas med en stor gyllene skylt inne i kaféet. Ta gärna en titt på den och bli inspirerad! Samtalen kring caféborden rör sig mer om politik, ekonomi och kärlekens irrgångar än om egna texter. Vi ger boktips, gör reklam för våra favoritplatser längs kusten och för vidare ABF:s tips på Internet med deras många föreläsningar.

År 2010 har 80 % av GSS medlemmar tillgång till Internet. Det hade varit enklare och billigare att informera om nyheter om alla hade ett öga i datorn för löpande information, nu drabbas de som inte har tillgång till Internet. Vi har diskuterat ett faddersystem där det snabba datorfolket kan informera det långsamma pappersfolket.

På sommaren har vi stadigt uppträtt på Mårtagården utanför Kungsbacka där Johan Drejare varit kontaktman. De senaste åren har Jan Khoubacks syster Marie Blomkvist hållit i musiken, planerat framträdandet och varit konferencier.

1998 lämnade Bengt Lofter över ordförandeskapet till känslige poeten och estradören Johan Drejare som var ordförande under flera år, därefter blev prosaisten Titti Högberg ordförande. Titti var aktiv i flera responsgrupper och skapade en mjuk atmosfär samt drev fredagskaféet. 2009 blev Raoul André ordförande med många artiklar i bagaget, kåserier och fyra trevande romaner i byrålådan efter ett halvår på Skrivarlinjen på Lunnevads Folkhögskola.

GSS har deltagit många år på Bok & Biblioteksmässan. Syftet har varit att sälja vår antologi och att visa upp GSS verksamhet. På mässan sålde vi i första hand vår egen årliga antologi men enskilda medlemmars verk såldes också. Ett år delade vi montern med Göran Dahlman som publicerat både deckare och vuxensagor.
Under alla år har Staffan Svensson, vice ordförande 2010, varit överlägset bäst i att göra reklam för antologin och sälja den till arbetskamrater och andra bekanta. Hur bär han sig åt? Är det tilltron till den egna textens värde som är hemligheten eller är han kanske en naturlig säljare som råkat hamna inom sjukvården?
Under de första åren hade vi en bra placering på mässan vid Författartorget, många tittade förbi vår monter, andra beundrade vår stora fana med texten ”Göteborgs Skrivarsällskap”och köpte vår antologi. Deltagandet i mässan var stimulans för medlemmarna och en taktik att värva nya medlemmar till GSS som saktade minskade i antal. Rekryteringen av nya medlemmar är viktig men svår i bokmässans intensiva miljö, det råder stenhård konkurrens och priset ökar för deltagande på mässan. Det råder delade meningar i GSS hur säljande man får vara. Är det tillåtet att ringa hem till människor som stannat till vid vår lilla monter på fyra kvadratmeter och visat ett vagt intresse eller lämnat sitt namn? Det är självklart för en egenföretagare men inte lika givet i en ideell organisation? Vi har nu fått en ny placering nära entrén men långt från Författartorget och antikvariaten som drog potentiella köpare av vår antologi. År 2010 beslöt vi av ekonomiska skäl att pröva deltagande vartannat år. Förslaget att satsa på en tävling i prosa respektive poesi vartannat år har inte anammats av medlemmarna.

Internet är en utmaning, där ges möjligheter att publicera sig och man behöver ingen dyr antologi med mjuk pärm.
GSS hade 120 medlemmar som mest, år 2011 är vi ca 70. Den klassiska föreningsverksamheten smälter sakta bort i en våg av internetlänkar, nya elektroniska fåror och direktkontakt via nätet - man behöver inte gå till en lokal för att få en känsla av närhet. Vill vi överleva måste vi ta upp också den kampen.